Jag tar mig inte in i dina dunkla rum.
Ja vad vore jag utan Lasse Winnerbäck?
Idag har jag haft en nostalgisk dag. Jag träffade en man jag inte träffat på många år. Har varit som en far för mig under flera år, men som alltid så glider man ifrån varandra. Idag tog jag tag i saken och träffade honom och det är det bästa jag gjort på länge. Skönt att prata gamla minnen och ta igen förlorad tid.
Jag ska från och med idag a hand om de som står mig närmast, de andra orkar jag inte bry mig i. Hellre tre goda vänner än 30 halvdanna sådana.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag visste att den där ytan/håret var perfekt för att vara sann!
Iof är jag likadan själv, klart man hatar en dålig hårdag!
smart! att ta till var de som står dig närmast! många av de man tror är vänner är kanske inte det när det väl gäller och då är de ena riktiga "energitjuvar".
tack, då är vi två!
Men shit för fasen säg Ja till middag! :D Jag tror han är ett kap. Både med tanke på bilen och med tanke på hur mkt han jobbar och står i. Tyder på ansvarsfull kille. ;)
Skicka en kommentar