Jobba jobba jobba.

Trots MoDos SM-guld (Japp, jag är galen i hockey) har jag änu ine känt den totala lyckan över det. Idag kom jag på varför. Jag har inte tid.
Jag är frukansvärt duktig på att ta på mig alldeles för mycket jobb och tjänster och vist gillar jag att pyssla, tänka, arbeta och försöka fixa ihop saker och ting men nu är det mycket!
Jag och en tjej i klassen "vann" äran för att ha gjort affischer som kvinnojouren vill använda. Detta betyder möten, redigering och diverse annat.
Samtidigt tog jag på mig att göra affischer och balbiljetter för vår kommande bal. Jättekul, men slitigt. Det ska fixas och donas, skrivas nummer på 250 biljetter och skäras ut.
Jag är klassens mamma och har därför valt att göra ett studenthäfte med bilder och frågor som vår klass och alla våra lärare svarar på. Detta innebär att sitta och skriva in svar på 30 personers frågor occh samtidigt försöka fixa med tryck.
En studentmiddag med vår klass och alla lärare låter väl kul? Det tyckte jag med och nu sitter jag här och försöker fixa med pengar, lokaler, mat och lekar. Allt för allas belåtenhet. Jättekul, men.... SLITIGT.
Det bör nämnas att detta bara är sidoprojekt som löper parallelt med vanligt skoljobb och Kakas layout som jag ska hjälpa Oscar med.
Ge mig styrka.