Efter att nu har läst en he l del bloggar och diskuterat ännu mer med mina vänner så har vi kommit fram till att: Japp! Kvinnor är komplicerade varelser. Jag kan väl mest se till mig själv, men med hjälp av många kvinnors åsikter kan jag nu presentera vad vi kommit fram till. Saker som män oftast inte förstår.
Självklart är det olika från kvinna till kvinna men nog tror jag att vi alla behöver dessa saker ibland.
1.Närhet. Japp så är det pojkar. Vi behöver närhet, kramar och hålla handen. Om ni inte håller vår hand när vi är ute och går så tror vi automatiskt att du skäms för oss eller att du inte vill visa dina känslor öppet. Detta leder oss snabbt till punkt två.
2. Analyseringar. Vi kvinnor analyserar och "dissekerar hjärnorna" (som ett ex så fint sa till mig en gång.) Och det måset jag väl ändå erkänna att vi gör. ETT felt ord eller EN felformulerad mening så är det kört för er män. Vi kan trixet att vrida och vända på saker så det blir både till fördel. Detta blir extra jobbigt för er om vi är inne i en PMS-period då vi är extra deppiga och nere. Då vrider vi och vänder vi allt ni säger till det negativa så vi kan tycka synd om oss själva. Då behöver vi närhet och förståelse. Hur dumt det än verkar. Inget skrik och bråk för då känner vi oss bara ännu mer misslyckade.
3. Rädsla. Jag vet inte hur det är med männen därute men jag har iallafall sällan stött på någon man som kan stå för att han är rädd att förlora sin käresta. Detta brukar komma med åren fö männen men vi kvinnor verkar ha nån särskild nerv som gör att vi kan bryta ihop och gråta bara av rädlsa för att ni ska lämna oss.
Inom "rädsla-kategorin" ingår även rädsla för att misslyckas. Rädslan för att inte vara tillräckliga för er män. Rädslan för att ni ska ledsna på oss och rädsla för att göra er förbannade, ledsna, besvikna, irriterade och sårade i onödan.
4. Gråt. Ja, vi kvinnor gråter i regel lättare än män och jag verkar vara extra känslig där. Jag är en sådan kvinna som är så Rädd hela tiden. Och män måste nog lära sig att förstå att jag kan gråta utan att det är världskrig. Jag kan gråta av en tanke, den simplaste handlingen och främst så gråter jag när jag blir rädd. Rädd för att förlora någon.
I en het diskussion eller bara under ett samtal kan man säga eller göra saker som man inte borde. Jag gråter oftare för att jag får dåligt samvete över vad jag gjorde än för vad någon annan gjorde. Jag blir alltså ledsen när jag åsamkar andra olika sorters smärta och struntar helt enkelt i om andra sårar mig.
Någon som känner igen sig i något eller som vill tillägga något?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Oj vad jag känner igen mig här, det är lite läskigt, haha! Tur att man inte är ensam iaf.
Amen!
Det stämmer till punkt och pricka så det skriver jag under på. Bra sammanställning av det man känner på sig men inte har ord till.
Ding dong for that!
jag är ingen handhållare själv men jag ser poängen and I'm loving it :)
jag som kille kanske ska dra mitt strå till stacken och säga min version av det hela. Och detta gäller då hur jag känner. Jag tycker att mycket av det här stämmer överens med många (absolut inte alla) killar jag känner. Främst då punkt ett och två. det här med analyseringen känner jag verkligen igen mig i. Jag har vääldigt lätt att analysera sönder saker, ohc måste påstå att det är en av mina sämre färdigheter. Det med att gråta etc. Kännt är det väll att pojkar med största sannolikhet har svårare att visa känslor (tror det beror på könsroller) men jag kan loca att vi känner detsamma även om vi är duktiga på att dölja det... Ja det var väll ungefär vad jag hade att säga om det hela. Cheers!
De flesta: Skönt att ni känner igen er lie iaf!
Hanna: Jag förklarar dig fullt mänsklig även fast du inte är någon handhållare. Jag är inte alltid heller det. Beror på situationen :)
Thomas: Skönt att du också är mänsklig :)
Skicka en kommentar